Tisdag
Halleluvette!
Så har ännu en tisdag susat förbi.
Dagen började med estetisk verksamhet, man skulle ta med sig en låt som typ representerade vad man lyssnade på. Jag valde Piano man av Billy Joel som ni förstås vet är en av världens bästa låtar. Dom andra tog med sig dussinmusik, t ex Mando Diao som tydligen frambringar sådana otroliga känslor hos folk. Dom andra verkade tycka att jag var dum i huvudet när jag kallade det intetsägande och tråkigt.
Och jag har verkligen aldrig förstått Oasis storhet. Sjukt överskattade.
När det kom till att kommentera min låt var det första kommentaren "munspelet låter precis som Bob Dylan". What? Bob Dylan är fan usel på munspel, han blåser ju bara (okej, liten överdrift) och Billy Joel är sjukt mycket bättre. Nästan alla sa att det var en "glad låt med en härlig känsla". WHAT? Den handlar ju om massa misslyckade människor som sitter och super för att glömma livet. Jävligt glatt. Sen tyckte några stycken att det var en låt som var "skriven för allsång". Skulle spelas på irländska pubar där alla kunde sjunga med och vara glada, eller på stora familjesammakomster.
?!?!
Det sades även at det var en låt utan någon känsla att ta till sig, den gav ingenting. Nähä.
Okej, jag vet att jag är knäpp. Alla får tycka vad dom vill (bara dom tycker som mig). Hehe
Men vilka jävla skillnader det är mellan mina och andras åsikter. Men jag viker mig inte för prettomusikens dunkla bottnar. (Vet inte riktigt vad det betyder men låter rätt coolt. Hehe igen).
Förlåt för att jag är dum. Alla har rätt till sin åsik på riktigt. Seriöst. Man får faktiskt tycka hur man vill.
Men Pianoman är en av världens bästa låtar och har en jävla massa känsla i sig. Sådetså.
(Förlåt. Er musiksmak är också bra)
Sen var det håltimme från 11.00 till 13.40. Vänta vänta vänta. Kom till geografin. Inställd. Kul kul kul. Nej. Sur sur sur.
Åkte in till stan för optiker. Nu har jag nya linser. Bra bra bra.
Tror det är middagsdax nu.
Au revoir!
PS. Såg Henke Larsson på Espresso house med massa kompisar. Vet ej om dom också var kändisar. Försökte smygfotograferad men fick inte för sällskapet.
PSS. Älskar att se kändisar. Det är coolt.
PSSS. Smygfotade Patrik Ekwall en gång
Så har ännu en tisdag susat förbi.
Dagen började med estetisk verksamhet, man skulle ta med sig en låt som typ representerade vad man lyssnade på. Jag valde Piano man av Billy Joel som ni förstås vet är en av världens bästa låtar. Dom andra tog med sig dussinmusik, t ex Mando Diao som tydligen frambringar sådana otroliga känslor hos folk. Dom andra verkade tycka att jag var dum i huvudet när jag kallade det intetsägande och tråkigt.
Och jag har verkligen aldrig förstått Oasis storhet. Sjukt överskattade.
När det kom till att kommentera min låt var det första kommentaren "munspelet låter precis som Bob Dylan". What? Bob Dylan är fan usel på munspel, han blåser ju bara (okej, liten överdrift) och Billy Joel är sjukt mycket bättre. Nästan alla sa att det var en "glad låt med en härlig känsla". WHAT? Den handlar ju om massa misslyckade människor som sitter och super för att glömma livet. Jävligt glatt. Sen tyckte några stycken att det var en låt som var "skriven för allsång". Skulle spelas på irländska pubar där alla kunde sjunga med och vara glada, eller på stora familjesammakomster.
?!?!
Det sades även at det var en låt utan någon känsla att ta till sig, den gav ingenting. Nähä.
Okej, jag vet att jag är knäpp. Alla får tycka vad dom vill (bara dom tycker som mig). Hehe
Men vilka jävla skillnader det är mellan mina och andras åsikter. Men jag viker mig inte för prettomusikens dunkla bottnar. (Vet inte riktigt vad det betyder men låter rätt coolt. Hehe igen).
Förlåt för att jag är dum. Alla har rätt till sin åsik på riktigt. Seriöst. Man får faktiskt tycka hur man vill.
Men Pianoman är en av världens bästa låtar och har en jävla massa känsla i sig. Sådetså.
(Förlåt. Er musiksmak är också bra)
Sen var det håltimme från 11.00 till 13.40. Vänta vänta vänta. Kom till geografin. Inställd. Kul kul kul. Nej. Sur sur sur.
Åkte in till stan för optiker. Nu har jag nya linser. Bra bra bra.
Tror det är middagsdax nu.
Au revoir!
PS. Såg Henke Larsson på Espresso house med massa kompisar. Vet ej om dom också var kändisar. Försökte smygfotograferad men fick inte för sällskapet.
PSS. Älskar att se kändisar. Det är coolt.
PSSS. Smygfotade Patrik Ekwall en gång
Kommentarer
Trackback
